Förvirrande telefonsamtal
Härom veckan filosoferade jag om hur ett telefonsamtal mellan mormor och någon hon tog för att vara mig kan ha sett ut. Nu vet jag hur de här samtalen låter. Svarade i telefonen hemma hos mamma häromdagen. Så här lät det:
Jag: Hej, det är Susanne
Mormor: Hej det är jag
Jag : Hej Mormor, hur mår du idag?
Mormor: Jag har glömt att ge dig mitt telefonnummer.
Jag: Det är SUSANNE här mormor
Mormor: Det är samma nummer som förra gången.
Jag: Mormor, det är Susanne
Mormor: Nej nu hör jag inte vad du säger.
Jag: Det är ditt barnbarn, SUSANNE
Mormor: Nej jag hör inte, hur mår du efter vaccinet?
Här ger jag upp och suckar
Jag: Jag mår bra
Mormor: Men vad skönt då
Jag : Ja det känns ingenting.
Nu bestämmer sig mormor för att avsluta samtalet och säger kort och gott hejdå.
